(Tragedi, grekisk, ca 469 f.Kr., 1 073 rader)

Inledning

"Supplianterna" (Gr: "Hiketider" ; Lat: "Supplices" ) är en tragedi av den grekiske dramatikern Aischylos Den är ibland känd som "De underdåniga kvinnorna" eller "De underdåniga jungfrurna" Tillsammans med sin "Perserna" är det ett av västvärldens äldsta bevarade dramer. Myten om Danaus och hans femtio döttrar, som berättelsen bygger på, är i huvudsak en grundlegend (eller snarare en återgrundlegend) för Argos, en av de främsta mykenska städerna i Peloponnesus. Den bör inte förväxlas med Euripides ' spel, även kallat "Supplianterna" , som handlar om Adrastus och de argiska mödrarnas kamp mot Kreon i Thebe för att låta de argiska inkräktarnas kroppar få en riktig begravning.

Danaus femtio döttrar, kollektivt kända som Danaiderna (som utgör pjäsens kör), flyr med sin far i ett försök att undkomma ett tvångsäktenskap med sina egyptiska kusiner, de femtio sönerna till den tillskyndande kung Aegyptus, Danaus tvillingbror.

När de når Argos ber Danaus och hans döttrar den vänlige men blyge kung Pelasgus om beskydd. Först vägrar han, i väntan på det argiska folkets beslut i frågan, men Argos folk går med på att skydda de flyende, till stor glädje bland danaiderna.

Nästan omedelbart ser man dock flottan med egyptiska friare närma sig, och en härold skryter och hotar danaiderna och försöker tvinga dem att återvända till sina kusiner för att gifta sig, och till sist försöker han fysiskt dra bort dem. Kung Pelasgus ingriper och hotar härolden och ingriper med en väpnad styrka för att driva bort egyptierna och därmed rädda supplianternas liv.Han vädjar till danaiderna att stanna i säkerhet innanför stadens murar.

Pjäsen slutar med att Danaiderna drar sig tillbaka till Argives säkra murar, medan Danaus uppmanar dem till bön och tacksägelse till de grekiska gudarna, och till jungfrulig blygsamhet.

"Supplianterna" ansågs en gång vara det tidigaste bevarade spelet av Aischylos (främst på grund av körens relativt anakronistiska funktion som huvudperson i dramat), men nyare uppgifter placerar den efter "Perserna" som Aischylos Det är dock fortfarande ett av de äldsta bevarade dramerna från det antika Grekland, och i sin rudimentära allmänna struktur liknar det förmodligen de förlorade verken av Choerilus, Phrynichus, Pratinas och pionjärerna inom drama från 600-talet f.Kr. Eftersom de bedjande kvinnorna i huvudsak är både kören och huvudpersonen, är det kanske inte förvånande att körtexter tar upp mer änhälften av spelet.

Den uppfördes troligen första gången någon gång efter 470 f.Kr. (möjligen så sent som 463 f.Kr.) som den första pjäsen i en trilogi som omfattade de förlorade pjäserna "Sönerna av Aegyptus" och "Danaus döttrar" (som båda fortsatte berättelsen om "Supplianterna" och återupprättandet av Argos), följt av det förlorade satyrspelet "Amymone" , som på ett komiskt sätt skildrade en av Danaidernas förförelse av Poseidon.

"Supplianterna" överensstämmer inte med våra förväntningar på det traditionella grekiska tragiska dramat, eftersom det varken har en hjälte, en undergång eller ens ett tragiskt slut. Istället skildrar pjäsen olösta konflikter om sexualitet, kärlek och känslomässig mognad. Den hyllar också de demokratiska underströmmar som fanns i Aten före upprättandet av en demokratisk regering 461 f.Kr. och insisterandet på attav kung Pelasgus om att rådfråga folket i Argos är en tydlig nick till förmån för demokrati.

Det bör inte förväxlas med "Supplianterna" av Euripides (som handlar om Theseus kamp mot Kreon av Thebe för att bröderna Polynices och Eteokles kroppar ska få en riktig begravning).

• Engelsk översättning av E. D. A. Morshead (Internet Classics Archive): //classics.mit.edu/Aeschylus/suppliant.html
• Grekisk version med ord-för-ord-översättning (Perseus Project): //www.perseus.tufts.edu/hopper/text.jsp?doc=Perseus:text:1999.01.0015