(Tragedi, grekisk, 458 f.Kr., 3 796 rader över 3 pjäser)

Inledning

" Orestien " trilogi av den grekiske dramatikern Aischylos består av tre sammanlänkade pjäser "Agamemnon" , "Libationsbärarna" och "Eumeniderna" Trilogin i sin helhet framfördes ursprungligen på den årliga Dionysia-festivalen i Aten år 458 F.KR. , där det vann första pris , anses vara Aischylos ' senast autentiserad, och även hans största, arbete Den följer Atreus husets omväxlingar , från mordet på Agamemnon av sin hustru Klytaimnestra, till den efterföljande hämnd utförd av hans son Orestes och dess konsekvenser.

"Agamemnon" beskriver kung Agamemnon av Argos hemkomst från det trojanska kriget tillsammans med sin konkubin Kassandra. Hans fru, Klytaimnestra, hade dock länge planerat att mörda honom (tillsammans med sin älskare, Aegisthus) som hämnd för Agamemnons tidigare offer av deras dotter, Iphigenia. För mer detaljer, se den separata sidan om "Agamemnon" .

"Libationsbärarna" handlar om återföreningen av Agamemnons barn, Elektra och Orestes, och deras hämnd när de dödar Klytaimnestra och Aegisthus i ett nytt kapitel av förbannelsen över huset Atreus. För mer information, se den separata sidan om "Libationsbärarna" .

"Eumeniderna" handlar om hur Orestes förföljs till Aten av de hämndlystna Erinyes för mordet på sin mor, Klytaimnestra, och hur han ställs inför rätta inför Athena och en atensk jury för att avgöra om hans brott rättfärdigar Erinyes plågor. För mer information, se den separata sidan om "Eumeniderna" .

" Orestien " (bestående av "Agamemnon" , "Libationsbärarna" och "Eumeniderna" ) är det enda bevarade exemplet på en komplett trilogi av antika grekiska pjäser (en fjärde pjäs, som skulle ha uppförts som en komisk final, en satyrpjäs kallad "Proteus" Den framfördes ursprungligen vid den årliga Dionysia-festivalen i Aten 458 f.v.t., där den vann första pris.

Även om det tekniskt sett är en tragedi, "Orestien" som helhet slutar faktiskt på ett relativt positivt sätt, vilket kan förvåna moderna läsare, även om termen "tragedi" faktiskt inte hade sin moderna betydelse i det antika Aten, och många av de bevarade grekiska tragedierna slutar lyckligt.

I allmänhet har körerna i "Orestien" är mer integrerade i handlingen än körerna i de två andra stora grekiska tragediernas verk, Sofokles och Euripides (särskilt som den äldre Aischylos var bara ett steg från den gamla traditionen där hela pjäsen dirigerades av kören). I "Eumeniderna" I synnerhet är kören ännu viktigare eftersom den består av Erinyes själva och efter en viss punkt blir deras historia (och deras framgångsrika integration i Atens pantheon) en viktig del av pjäsen.

Genomgående "Orestien" , Aischylos använder många naturalistiska metaforer och symboler, såsom sol- och måncykler, natt och dag, stormar, vindar, eld, etc, för att representera den mänskliga verklighetens vacklande natur (gott och ont, födelse och död, sorg och lycka, etc). Det finns också en betydande mängd djursymbolik i pjäserna, och människor som glömmer hur man styr sig själva rättvist tenderar att personifieras som bestar.

Andra viktiga teman som behandlas i trilogin är blodsbrottens cykliska natur (Erinyes uråldriga lag föreskriver att blod måste betalas med blod i en oändlig cykel av undergång, och huset Atreus blodiga förflutna fortsätter att påverka händelserna generation efter generation i en självupprätthållande cykel av våld som föder våld); bristen på klarhet mellanrätt och fel (Agamemnon, Klytaimnestra och Orestes ställs alla inför omöjliga moraliska val, utan något tydligt rätt och fel); konflikten mellan gamla och nya gudar (Erinyes representerar de gamla, primitiva lagarna som kräver blodshämnd, medan Apollo, och särskilt Athena, representerar den nya ordningen av förnuft och civilisation); och den svåra naturen hos arv (och denansvar som det medför).

Det finns också en underliggande metaforisk aspekt i hela dramat: övergången från arkaisk självhjälpsrättvisa genom personlig hämnd eller vendetta till rättskipning genom rättegång (sanktionerad av gudarna själva) genom hela serien av pjäser, symboliserar övergången från ett primitivt grekiskt samhälle styrt av instinkter, till ett modernt demokratiskt samhälle styrt av förnuft.

Det tyranni som råder i Argos under Klytaimnestras och Aegisthus styre motsvarar i stort sett vissa händelser i den biografiska karriären för Aischylos Han är känd för att ha gjort minst två besök vid den sicilianske tyrannen Hierons hov (liksom flera andra framstående poeter på hans tid), och han levde under demokratiseringen av Aten. Spänningen mellan tyranni och demokrati, ett vanligt tema i grekisk dramatik, är påtaglig i de tre pjäserna.

I slutet av trilogin ses Orestes som nyckeln, inte bara till att bryta förbannelsen över Atreus hus, utan också till att lägga grunden för ett nytt steg i mänsklighetens utveckling. Således, även om Aischylos använder en gammal och välkänd myt som grund för sin "Orestien" , närmar han sig den på ett helt annat sätt än andra författare som kom före honom, med sin egen agenda att förmedla.

• Engelsk översättning av "Agamemnon" av E. D. A. Morshead (Internet Classics Archive): //classics.mit.edu/Aeschylus/agamemnon.html
• Grekisk version av "Agamemnon" med översättning ord för ord (Perseus Project): //www.perseus.tufts.edu/hopper/text.jsp?doc=Perseus:text:1999.01.0003
• Engelsk översättning av "Libationsbärarna" av E. D. A. Morshead (Internet Classics Archive): //classics.mit.edu/Aeschylus/choephori.html
• Grekisk version av "Libationsbärarna" med översättning ord för ord (Perseus Project): //www.perseus.tufts.edu/hopper/text.jsp?doc=Perseus:text:1999.01.0007
• Engelsk översättning av "Eumeniderna" av E. D. A. Morshead (Internet Classics Archive): //classics.mit.edu/Aeschylus/eumendides.html
• Grekisk version av "Eumeniderna" med översättning ord för ord (Perseus Project): //www.perseus.tufts.edu/hopper/text.jsp?doc=Perseus:text:1999.01.0005